Vasaslappet


90 km på skidor kan låta mycket för många. Men får man bara rätt perspektiv på det hela så är Sälen-Mora lite av en walk in the park faktiskt.

Som nu på morgonen till exempel. Jag bänder upp de tio kilo tunga ögonlocken för att få en liten skymt av hurtgalningarna på teven* som ska dregla sig igenom spåren på 4-12 timmar. När böset är utrensat ur ögonen och gäspningskavalkaden är över så kravlar jag mig tungt mot köket. ”Ka…ka…kaff…eee”, rosslar fram ur min strupe och jag sträcker mig långsamt efter burken på andra hyllan. Den heliga graalen som morgon efter morgon får mig att hitta livsgnistan igen.

Likt Jörgen Brink efter 75 kilometer så stiger pulsen till 186 slag i minuten. Jag svettas ymningt och får inte riktigt fäste på golvet. Staven bryts, pjäxan skaver och Åsarnamössan åker ner framför ögonen. Becksvart.

Kaffet är slut.

Livet är slut.

De där 500 metrarna till ICA-butiken växer sig då till minst 9,1 mil. Trötthet, uppgivenhet, ångest, sorg – det är så många känslor som går igenom kroppen. Sådan besvikelse.

Så kära vasaloppsmachosister, innan ni gnäller över det där lilla loppet så läs det här inlägget igen och inse att det finns andra på den här planeten som har det kämpigare än er. Respekt tack!

*Intervjuerna med deltagarna är naturligtvis en total terror som ni vet vid det här laget. Skäms-tv.

Annonser

Etiketter: , ,

8 svar to “Vasaslappet”

  1. Hege Says:

    Helt rätt, de vad de beger sig in på, medan kaffe-brist en söndagmorgon är ett högst ofrivilligt tillstånd 😉

  2. Erika Says:

    Hade jag vetat att du behövde kaffe hade jag kunnat handla det åt dig när jag ändå var på affären 🙂

  3. Maskroskvinnan Says:

    Hejsan Bermudabenny!

    Tack för att du kikade in hos mig!

    Var sak har sin plåga, kan jag säga efter att ha läst ditt fina inlägg här.

    Vasaåkarna har sin. Och du har din. Och jag har säkert min.

    Hoppas att du fick ditt kaffe så småningom!

    Ha en bra dag!

    Anna-Karin

    • bermudabenny Says:

      Hej Maskrosen! Jodå, kaffet fick jag tillslut. Men det var sannerligen i sista sekunden. Någon var nära att få sätta livet till. Hade antagligen varit jag.

  4. petersbloggerier Says:

    Att jag inte tänkte på det när jag höll på att dö i Oxberg, det finns ju faktiskt dom som har det mycket värre just nu 🙂 Och tack för att du tittade in och kommenterade hos mig!

  5. Dynamit och knätofsar « Greetings from Bermuda Says:

    […] att behöva lyssna på någon tongue tied kunglighet som stakar sig fram som den absolut sämsta vasaloppsåkaren genom alla tider lär ju vara […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: