Ge mig en fetisch!

Jag är inte allergisk mot något. Även fast jag spyr av kroppkakor, men det räknas inte. Och jag har inga fobier…eller nja, harkrankor kanske inte hör till mina favoritdjur att ligga i soffan och cuddla med, men ändå, mer än lite svettningar är det inte. Någon fetisch har jag inte heller. Eller rättare sagt, jag tror inte jag har det.

Fetischer är precis som sport. Man vill ju liksom veta vad som är mest optimalt för mig innan man testar saker och gör bort sig, att någon ska berätta vad jag skulle kunna vara väldigt bra på innan jag gör det. Är min kropp och mitt psyke byggt för backhoppning i liten backe, lerduveskytte eller vattenpolo? Vill jag kanske ha en röd boll i munnen, bära läderstrumpor eller kittla någon med en piska samtidigt som jag får nackmassage av en enbent kökstant som heter Siw. Ja, inte vet jag. Kanske.

Det vore ju fruktansvärt praktiskt att bli tilldelad den där speciella fetischen direkt. För jag utgår ifrån att den ligger där någonstans i bakhuvudet och väntar på att bli upptäckt. Men jag vill inte gå runt och lägga fram skamliga förslag till enbent kökspersonal, precis som jag inte vill dra på mig en färgglad dräkt och testa backhoppning bara så där. Bara för att se om det kanske skulle passa just mig.

Det är inte utan att man blir lite avundsjuk när man ser dem som prickat rätt. Under OS till exempel. Kanske har de bara haft flyt och hittade sin grej direkt, inte vet jag: ”Jo, Short Track (skridskosport där man åker runt i en ring tillsammans med ett gäng andra i en jäkla massa varv) känns som ett logiskt val”, tänkte australiern (!) Steven Bradbury och tog landets första olympiska vinterguldmedalj någonsin under OS i Salt Lake City 2002. Eller som i Outsiders. 20-åriga Anna-Lisa och Marcel, 42 år förstod på en gång att det var Pony Play de ville syssla med. För er som inte är insatta i Pony Play-världen kan jag kort beskriva det som att Anna-Lisa är iklädd hästutrustning och låter Marcel sitta på hennes rygg. Konstigt, säger ni. Lyllo dem, säger jag. Lyllo Steven, Anna-Lisa och Marcel som hittat just precis rätt.

Sökandet går vidare. Jag utesluter Pony Play och bakhoppning direkt, så listan krymper! Akta dig framtida fetisch – jag är dig på spåren…

Annonser

Etiketter: , , ,

3 svar to “Ge mig en fetisch!”

  1. Motvilligt mötande « Greetings from Bermuda Says:

    […] att ha en lättare allergi eller möjligtvis en liten liten minifetisch (det senare kan du läsa om här). Jag är helt enkelt lite avundsjuk på dem som typ får utslag av hasselnötter, svettningar av […]

  2. Sexninjor och stark senap « Greetings from Bermuda Says:

    […] när över 300 000 svenskar har röstat in rasister i riksdagen och min fascination för fetischer är konstant så skulle jag önska att personer jag ser på stan på något sätt har en utförlig […]

  3. Sökes: genuin angloman « Greetings from Bermuda Says:

    […] Nog för att jag fascineras av fetischer, men om det enda kravet man har på sin partner är att denne ska vara gigantisk (och gilla […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: