Archive for the ‘Havet’ Category

Rio de jaNEJRÅ!

november 20, 2013

beach

Jag innan vaxet.

Jag hade ju precis köpt ett tiopack nya speedos, vaxat hela kroppen (tog iofs inte så lång tid) och köpt sjukt tunga guldkedjor som jag skulle blingblinga med på Copacabana.

Ja, i Brasilien alltså. På stranden. Till sommarn.

ledsen

&#%!@?!

Men fotbolls-VM blir inte av. Eller jo, det blir det ju, fast utan Sveriges deltagande. Och utan mitt engagemang då jag fullt ut hade anammat de traditioner och seder som gäller just i Rio och Brasilien, därav looken (se stycke 1). Vad jag har förstått så är även religion något man tycker är en bra grej, så det hade väl bara varit att tagit till sig det med. Och så samba förstås! *sittdansar sensuellt en smula*

Åh tänk ändå om jag hade fått vara den där strandraggarsalsaprästen nästa år! Ett stort jävla guldkors runt halsen och med så lösa höfter att de nästan hade ramlat av min babysläta lekamen när jag bredbent och förföriskt skumpat omkring i den brännheta sanden. Kanske har jag en kokosnötdrink i ena handen…och kanske har jag en kokosnötdrink i den andra också!

DUBBELKOKO I BANANAHAMMOCK PÅ COPACABANA!

koko

Dubbelkokoekorrar.

Ajja det förblir blott en dröm antar jag.

Jag ska testa samma outfit och attityd vid badet i Årstaviken, men något säger mig att det inte kommer att bli samma sak.

Annonser

Kalsipper på ögat

juli 21, 2013

2_Eyepatch_1

KalZIP it! Ni som inte fattar klickar här.

Känner ni inte igen mig? Hm, det kanske har att göra med att jag nuförtiden har ett träben och lapp för ögat. Jag har även halvnakna damer och ankare tatuerat över hela kroppen. Dessutom sluddrar jag antagligen en aning eftersom jag är konstant småpackad. Ja, jag har ju varit till sjöss, då blir det så. Men det går nog över efter ett tag får vi hoppas. Ön vi var på var även sjukt seglarsnobbig så benet är såklart gjort i exklusiv mahogny och ögonlappen av Calvin Klein dyraste sidenkalsonger. Fint ska det vara!

Hursomhelst var veckan helt magiskt bra trots seglarsnobbarna. Promenader, rökta räkor och mycket sömn sammanfattar tiden på ön ganska så bra. Förutom benamputering, ögonutstickning och konstant supande då.

Stor grej: Det här är den sista veckan som jag får slänga kläder på golvet, äta en liter glass innan middagen (skräpmat då naturligtvis), rapa nationalsången och käka knäckemackor i sängen. För efter den här veckan kära läsare, är jag en sån där sambo.

Jag är Tilde de Paula

augusti 27, 2012

Hjärtslitande harmonisk.

Ja, jag är faktiskt Tilde de Paula.
Och jag är Malin Berghagen. Ernst, Carola och även Anna Skipper.
Alla dessa vidrigt harmoniska människor är nu samlade i min blekprickiga, gösmagefärgade och annars smått ångestfyllda kropp. Där inne lägger de varma stenar på varandra, lyssnar på självhjälpsband ihop och skrattyogar tillsammans framför ett avsnitt av Sjunde himlen.

Veckan i skärgården gjorde mig onekligen gott och jag ska nu sälja alla överflödiga organ så att jag kanske har råd att köpa ett ställe där ute. En lunga + lite klegg i mitten borde man ju klara sig på, eller?

Här bodde jag typ.

Fem dagar själv i en skärgårdsstuga är verkligen en prövning, men jag varken fick ångest, panikringde till vänner på fastlandet eller sneglade desperat mot knivarna i köket. Jag tror det var kakor till frukost, chips till lunch och whiskey till middag som gjorde det hela väldigt hanterbart. Och det konstanta ljudet av vågskvalp utanför fönstret förstås.

Sten (inte måsägg) + kaka + kaffe = skärgårdsfrulle!

Men fem dagar var nog i längsta laget ändå. När min vän kom på besök så fick han det största kramen jag någonsin levererat och när han öppnade sin ryggsäck och visade all öl han hade med sig så var det lite som om jag var med på Robinson och fick träffa mina barn för första gången på ett par månader. Lyckan alltså!

Bröööööli!

Vi ses zenare!

augusti 16, 2012

Jag vet jag vet jag vet. Jag skriver för lite och du hatar mig. Den vanliga visan.

Men jag har faktiskt inte haft tid. På riktigt. Det är sommar och då måste jag precis som alla andra dricka öl, ha jobbångest, ha annan ångest och vara arg på det instabila vädret. Sånt tar tid ska jag be att få tala om!

Dessutom har jag varit på jakt efter en grej den här sommaren. Eller nja, jag har varit på jakt i 31 år nu (ja, jag är gammal). Jag har aldrig varit riktigt nära, men nu känns det som jag har fått lite vittring. Det kan vara nu det händer. Det kan vara nu som jag äntligen hittar ZEN!

Bildgooglade ”zen” och fick massa bilder på stenhögar.
Så jag antar att det är sånt crap jag ska leta efter.
GAH, att harmoni ska vara så förbannat svårfunnet!

Den jäveln har ju en tendens att gömma sig väl, men jag tittade på en karta och visst var det en liten ö ute i Stockholms skärgård som liksom glimmade till lite. Jag tog det ivarjefall som ett tecken och bokade en stuga. Ska bo själv från söndag innan en kompis kommer på fredagen. Det blir ett sjujävla test och jag kommer antagligen bli rastlös efter 45 minuter och kräva att någon av er kommer och underhåller mig.

Jag har för övrigt kommit på tre saker att packa ner än så länge: 1) Dator. 2) Strömkabel till dator. 3) Någon slags sprit. Så kom gärna med tips.

Jag hoppas på mobiltäckning så att jag kan hålla er uppdaterade. Kanske med kontaktannonser? Nowadays är jag iofs singel (skriver inte mer om det än så här) och det är med viss ångest och mindre hånfullhet som jag bläddrar bland annonserna. Men vad gör jag inte för er skull.

Vi hörs zenare!

Greetings from Croatia

juni 14, 2012

I dag smäller det! Eller ja ok, i natt smäller det då. För då sätter jag mig på den buss som ska ta mig och typ 40 släktingar till Kroatien. Jag räknar med att resan tar alltifrån 35 timmar till sju dygn beroende på om vi får punka i Landskrona, vattenplaning i Gdansk eller blir överfallna av germanska vildingar i Flensburg. Jag vill helst inte tänka på hur många ben jag kommer att bryta under färden, men jag har ivarjefall kollat upp att jag är försäkrad för upp till en miljon kronor i sjukhuskostnader. Borde räcka, men det är långt ifrån säkert.

Ni som har varit med ett tag vet att det är ett lite av ett helvetiskt projekt för mig varje gång sommaren kommer. Solen är nämligen inte min tajtaste buddy och varje år måste jag övertyga den om att vi faktiskt kan gilla varandra om vi bara visar lite ömsesidig respekt och kärlek. Solen brukar vanligtvis bara frustgarva och bränna mina axlar lite extra, men den här gången kan vi faktiskt bli BFF, solen och jag. Jag går nämligen på piller nu.

Jepp ni läste rätt. Jag har nämligen shoppat hälsokostjoxtabletter som tydligen ska hjälpa i kampen mot solens illvilligaa strålar. Efter lite googling så visar det iofs sig att ett piller innehåller lika mycket magiskt soldödarmedel som ett kilo morötter. Och hur kan det vara dåligt. HUR!? Jag har även köpt en keps, men det vill jag helst inte prata om. Det är alldeles för traumatiserande och självutlämnande.

Men hörrni, håll blogg- och twitterläsarloberna redo för datorn följer med till Kroatien, och förhoppningsvis får jag tid att skriva lite mellan solstrider, ölbonanzas och släktslagsmål. Hejdåpåenstund!

Till startsidan

Livet i en askkopp

juli 7, 2011

Jag….ish.

Nej nej, ursäkta dig inte för att du inte känner igen mig. Det är inte så konstigt. För jag förmodar att det är min gyllenbruna bränna, mina svällande muskler och mitt bländvita leende som ömt smeker dina lober och spelar din kärleksdruckna hjärna ett litet kittlande spratt? Hush baby, du behöver inte förklara, jag har den effekten ibland…

Inte?
40 nyanser av rosa?
Spyhink?
Rakblad?

Näe, nu får du fan ge dig, annars slutar jag skriva!

Jag till höger och min bruna reskamrat till vänster.
Livet är bra orättvist.

Fnys. Nåväl. Jag har ju varit på semester som ni kanske vet. I Italien för att vara mer exakt, på Sicilien för att vara ännu lite mer exakt och mest på de eoliska öarna för att vara galet sjukt megaexakt med sugar on top. En av dessa öar hade det dramatiska namnet VULCANO! Ok, fast utan utropstecken då…och inte i versaler eller fetat. Men ändå, man förväntar sig åtminstone lite lava, skälvande mark eller varför kanske inte en liten, liten, liiiten drake?

OBS! Autentisk bild från Vulcano! Alltså, bild tagen av mig
med en kamera från hotellet på ön Vulcano! OBS! OBS!

Men icke. Istället så luktade hela stället äggprutt (sulfat) och var nästan komiskt odramatiskt. Eller ja, en kväll råkade vi få två Beck’s istället för våra beställda Heineken, vilket skakade om oss rejält. Vi klarade dock oss ur det traumat helskinnande och resten av tiden gick mest åt att hänga på öns svarta stränder, smörja in mig med solskyddsfaktor 30, hålla koll på klockan så att jag roterade var sjunde alt var tionde minut och på kvällstid dricka öl och vårda min hud med after sun-medel. En helt vanlig solsemester helt enkelt.

Mitt liv som barlast

juni 28, 2011

Så här såg Danmarksbåtarna ut när jag var ung. All true.

När jag var liten så var det Danmarksbåt som gällde om man skulle på semester. Någon väldigt manlig man i familjen var nämligen flygrädd och hävdade bestämt att bilresor var det allra bästa. På den gigantiska plåtburken åt man röd korv, hade hockeyfrippa (ivarjefall jag) spelade enarmad bandit och kollade förvirrat på rudolfnäsade danskar som grötigt och spottigt försöka förklara något viktigt för mig. Det var aldrig riktigt min grej allt det där.

Dansk. Antagligen.

Nu 20 år senare när jag är vuxen (sett till kroppshyddan åtminstone) har jag återigen semestrat till havs. Dock på en betydligt mindre båt, med väldigt många fler segel och med mycket färre danskar. Inga danskar alls faktiskt. Men dock med tre synnerligen kompetenta seglarmänniskor.

Hon heter Esther och är alldeles fantastisk. Ja båten som jag fått följa med på alltså. Nu har jag bara varit med två gånger men jag har redan lärt mig en hel del om livet på sjön. Några viktiga seglarregler:

Motorbåtar föraktas högaktligen. Och det faller sig ganska naturligt när mastodontmångmiljonmonster kommer i hundra knyck, brölar och allmänt förstör den annars så harmoniska stämningen på Esther. Jag hatar dem nu. På riktigt.

Man gillar rom. Drycken that is. Vad seglare tycker om staden Rom eller rom som i fiskägg har jag inte fått lära mig än. Men spriten MÅSTE man hursomhelst dricka, dels för att fira att man seglat fort men också för att ankaret ska sitta kvar under natten. Vidskepligt eller inte så gillar jag det som fan!

Terminologin. Det är klurigt det där med alla ord som seglare använder sig av. För det första ska man ju behärska de mest basala grejerna som styrbord, babord, fender, tamp och sånt, men det är efter det som det riktigt krångliga börjar. Det är lite som ett härligt låtsasspråk. Lyssna bara: Halkip, kölsvin, bogspröt, bukkompensator, dirk, gipp och rullfock. Visst är det fantastisk!? Svårt som fan att lära sig, men roligare glosläxa får man leta efter!

MOHAHAHA!

Haverist javisst!

juni 3, 2011

Nu drar jag till sjöss ett par dagar. Vi ses på tisdag, right? Right!


%d bloggare gillar detta: